Snappers dominerar!

I sann laulanda tänkte jag göra det till en vana att publicera mina högst personliga tankar om lagets och individuella spelares insatser i Snapperströjan på den här bloggen, så om du har gjort en bra insats kan det vara lönt att kika in här och njuta av lite beröm. Idag vill jag börja med att gratulera martin som höll nollan för första gången inomhus! Å precis som bilden föreställer så var det just på det 16e försöket han lyckades, även om det kanske inte är vad folk i första hand tänker på när de ser bilden. För martins enorma prestation kommer lite i skymundan av det faktum att vi faktiskt slog nytt målrekord med 16 härliga kassar framåt, vissa lite enklare än andra. Just nu måste jag passa på och berömma linus, och det här berömmet handlar väl i princip om hela innesäsongen hittills, men jag måste verkligen säga att det är stort av linus att släppa på divafasonerna och börja spela för laget. Han har verkligen växt som spelare. Det handlar inte bara om hans stora assistskörd, utan också om attityd och inställning. Givetvis har det faktum att han inte går på skott i samtliga lägen lyft hans spel ordentligt också, och jag märker att linus värderar olika situationer helt annorlunda idag än för ett år sedan, på ett positivt sätt. Sen har vi mini, som inte är känd som Snappers stora målskytt, men som idag levererar kasse för tredje matchen irad. Men det är inte det jag minns mest från idag, utan ikväll var det hans otaliga tvåfotare som etsade sig fast på minnet. Trots att motståndarna har klippt båda benen på honom fortsätter han bara å snurra vidare. Stort! Haha mackan gjorde mål för andra matchen irad, det är väl ett ganska bra bevis på att saker och ting stämmer jävligt bra i laget just nu. Även om motståndet de senaste två matcherna inte har varit mycket att hurra för så är det ändå viktigt att vi producerar, som bekant vinns inga matcher på beställning, inte med vår ekonomi iallafall. Flemman, han måste slappna av lite. Jag vet att han har väldigt mycket fotboll i sig, för de har ja sett, allt som oftast under träningarna på hipen. Jag säger absolut inte att han var dålig idag, för så var det inte, men jag måste ändå medge att han inte riktigt har hittat de där stadiet då de bara sker. Jag tänker inte så mycket när jag spelar fotboll, utan de som jag gör på planen är frukten av att jag släpper ut allt kunnande i kroppen och bara låter de ske. Kanske låter lite abstrakt, men tänk typ en musiker i jämförelse. När han har en stor spelning så tänker han inte på vilka ackord han ska ta, utan han låter de bara komma, han har de i kroppen, i fingrarna och det är som om han bara släpper ut de å låter de verka. Samma sak är det med fotboll, man ska inte tänka så mycket utan bara slappna av och spela, och när Flemman hittar dit, då kommer de bli bra, riktigt jävla bra. Jesper presenterade sig fint med att stänka in sin första kasse via ribban och sen rullade det bara på. Dock tyckte ja felprocenten låg lite högt i passningarna som var adresserade till mig, men jag ska inte klaga på någon som gör 5 poäng, det är att ställa alldeles för höga krav. Sebbe måste nämnas för sin fräcka hörna som han slog rakt i mål, det kommer nog aldrig hända inomhus igen! Jag själv då? 5 mål ger lika många pluppar i betyg även om det finns mycket att jobba på, dock skyller jag samtliga misstag idag på två en två veckor lång förkylning. Men om ingen är övertygad än så är jag besviken, för väggspel är fotbollens lösning på alla problem, och det är vad jag har försökt bevisa de senaste två matcherna! Men peace Snappers och våra anhängare, och om inte annat sker så ses vi med nya åsikter om två veckor när vi har tagit oss an serieledarna täknik! //Tobbe